The Beauty of the Metric System
Att amerikanarna använder ett helt annat system av enheter än vad vi gör i Sverige visste jag innan jag kom hit. Det är inget problem, och jag som har en sifferhjärna har inte allt för svårt att utföra överslagsräkningar i huvudet. Men det är frustrerande, och jag tycker synd om dem. Det är som om de inte vet bättre. Jag tror inte att de förstår hur smidigt metersystemet är.
Skönheten i att 1 meter motsvarar 10 decimeter, som i sin tur motsvarar 100 centimeter är enastående. Eller att 1000 meter motsvarar 1 kilometer, och att 10 kilometer mostvarar en mil. Att definitionen på en liter är en kubikdecimeter och att en kubikdecimeter vatten väger 1000 gram, det vill säga 1 kilogram. Vatten fryser vid 0° och kokar vid 100°. Allt hänger ihop på ett sätt, så fint att man blir tårögd.
Ibland när jag går runt i skolan och tänker på att "ingen av dessa människor vet hur metersystemet funkar" så känns det som om jag befinner mig på en främmande planet. Dessa människor har sina hjärnor inställda på inches, feet, yards och miles. Jag som är väldigt lång fick, speciellt i början, frågan "hur lång är du?". Varje gång fick jag panik. Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag svarade sanningsenligt att jag är 186 cm, men det var ingen som förstod mig. Typiskt. Efter ett par dagar hade jag dock lärt mig att jag är "six one", 6'1". Det vill säga, 6 fötter och en tumme...
Hela systemet känns ologiskt. Den minsta enheten är en inch, 2,54 cm. 12 inches är 1 feet, 3 feet är en yard. 220 yards är en furlong (en enhet som knappt är i bruk), och så har vi 1760 yards (5280 feet) som motsvarar 1 mile. Herregud, så snurrigt. Men än så länge så funkar det för amerikanarna, så jag kan inte klandra dem. Allt här är baserat på deras system. Ett "footballfield", till exempel, är 100 yards från end zone till end zone, och i baseball är det 90 feet mellan varje bas.
Lite lustigt var det också i början av fysikkursen, när Mr Gold skulle lära hela klassen hur metersystemet fungerar, med prefix och allt. Problemet med det är bara att amerikanarna vill ibland överdriva med prefix, och sätta prefix i de situationer där det för mig är uppenbart att vi skulle använda någon annan enhet. Till exempel, hur ofta använder vi hektometer?
Eller den gången när skolans rektor vikarierade för Mr Gold och började förespråka för varför metersystemet var så viktigt. Ett speciellt exempel angående volymenheter som han gav kommer jag ihåg så väl... "Tänk om ni någon gång i framtiden kommer att äga en bensinmack. Då kommer ni inte att använda gallons, utan istället kiloliter. Ni måste lära er detta!". Ungefär där suckade jag till ordentligt. Kiloliter. Seriöst? Alla vet väl att vi använder kubikmeter! Enkelheten i det metriska systemet blir ibland för mycket för jänkarna.
Just det ja... De amerikanska volymenheterna. Som inte direkt har något med längdenheterna att göra. 1 cup är 237 ml. Sen så finns det pints (1/8 av en gallon), quarts (1/4 av en gallon) och så gallonen själv, 3.78 liter. Detta är bara ett smakprov, men något kan vara kul att veta är att en amerikansk gallon är inte lika mycket som en engelsk gallon. Riktigt onödigt.
De envisas också med att mäta vätska i vikt. En "vanlig" "33 cl" burk är här istället 12 fl oz (fluid ounce), 35.5 cl. Så himla förvirrande. När ni nu har enheter för volym, kan ni inte använda dem istället för en viktenhet?
Lite kort om viktenheter nu när vi ändå snuddade vid det. Ounces, pounds och tons. Vänigen notera att ett ton är inte ett ton. Det finns en liten bro här i Odenville där jag bor och där står det "MAX 5 TON". Ett ton är dock 2000 lb (pounds) (varför förkortar man pounds till "lb"?), 907 kg. Ibland blir jag galen.
Temperatur. Celcius, älskade Celcius. Jag höll på att skriva temperaturens urfader men det kanske ändå är Kelvin. Hur som helst. Fahrenheit, som de använder sig utav här, baseras på den lägsta temperaturen som man kunde åstadkomma genom att blanda isvatten och saltlag, alltså 0° F. Kanske inte helt ologiskt, men jag tycker ändå att Celcius är lite tjusigare. Plus att Celcius har en direkt relation till Kelvin. Kelvin. Haha. Det påminner mig om en av de första mattelektionerna här i USA när vi lärde oss omvanda från Celcius till Kelvin. "It's very simple. Just add 270 and there you go!". Jag höll på att ramla ur skolbänken. Mycket har jag hört, men att den absoluta nollpunkten här var -270° C och inte -273.15° C förbluffade mig.
Innan jag drunknar i all icke-logik så ska jag försöka knyta ihop säcken.
Jag känner lite såhär. Att metersystemet är riktigt vackert, logiskt och bör hyllas på alla sätt och vis. De amerikanska enheterna är väl charmiga i sig, men jag vet inte hur framtidssäkert det är. Jag ser det som ett ostabilt korthus som inom snar framtid kommer att falla omkull och troligtvis så kommer ingen kämpa för att bygga upp det igen, när vi har ett system som fungerar ypperligt i övriga världen.
Med reservation för stavfel.
