Axel - i Alabama som utbytesstudent 2013/2014

Jag är lycklig

Publicerad 2013-11-03 01:20:41 i Allmänt,

Här i USA så är verkar det som om november månad går i tacksamhetens tecken. Jag har noterat att folk lägger upp facebookstatusar varje dag där de uttrycker sin tacksamhet. Om jag inte är helt ute och cyklar så har detta med Thanksgiving att göra, högtiden som firas i slutet av november, här på andra sidan Atlanten. 
 
Med det sagt är det min tur att passa på att visa lite tacksamhet. Jag är ovärderligt tacksam för att jag har fått möjligheten att befinna mig där jag nu är, i ett okänt land där jag får uppleva en främmande kultur (lita på mig, det är mer annorlunda än vad man kan tro!). Men just idag tänkte jag vara lite mer specifik. Jag är vet inte hur mycket det har framgått i bloggen, men genom AFS så har jag träffat en hel hög med fina människor och såklart har jag kommit närmare vissa än andra. Idag tänker jag lite speciellt på Rima och Esteban.
 
 
Det är obeskrivligt härligt att alltid ha någon att prata med. Någon att dela reflektioner med. Någon att peppa, någon att få råd eller tips av. Någon att skratta med. Dessa relationer var inga som jag hade förväntat mig att få när jag gick hemma i Sverige och fantiserade om framtiden, men jag är glad att jag har dem. Det som gör det hela ännu finare är att jag vet att de uppskattar mig och att de känner lika dant.
 
 
Uppskattningsbekräftelsen kom som ett brev på posten, och jag blev så lycklig. Leendet var som fastklistrat på mitt ansikte under det kommande dygnet. "Det är bara ett brev?" tänker säkert några nu. Ja, så kanske det är. Men det är något med mitt sinnestillsånd när jag befinner mig här. Allt det lilla blir så stort. Ett brev som det här kan göra min dag. Brevet som jag fann i brevlådan var alltså från Rima!
 
 
Hade först inte tänkt att lägga ut det här på bloggen, eftersom det kändes lite personligt. Men Rima tyckte att det definitivt var något som jag skulle dela med mig av.
 
Jag vet inte om det behöver understrykas att relationen är en mycket god  vänskap, och inte en förälskelse. 
 
 
I love you guys! Hope to see you soon.
 
 
 
Kommentarer (2)

Allsvenskan!

Publicerad 2013-11-02 16:57:00 i Allmänt,

Idag är jag en stolt Falkenbergsbo!
 
 
 

SUPERETTAN
Falkenbergs FF–Ängelholms FF 4–2 (1–1)

– Det fanns en tro på det här laget någonstans inom mig, men den satt långt inne, medgav FFF-tränaren Hasse Eklund efter den historiska händelsen på Falkenbergs IP.

Falkenbergs FF blir det 62:a laget som spelar i Allsvenskan. Laget har aldrig tidigare varit i närheten av landets högsta serien.

Och när Hasse Eklund tog över FFF i våras fick han en arbetsbeskrivning av sin nya arbetsgivare: ”Klarar du nytt kontrakt, så är vi nöjda, då har du gjort ett gott jobb.”

Hasse misslyckades. I stället tog han laget till Allsvenskan.

– Jag har redan bett om ursäkt, säger Hasse med ett skratt.

Håkan Nilsson, FFF:s sportchef, var en av de som anställde Hasse Eklund.

– Vi fick ju kvala oss kvar i fjol, och blev av med ett antal spelare så förhoppningarna var inte så stora, konstaterade Håkan.

– Vi stod inför ett vägval, men bestämde oss för att våga satsa på våra egna talanger. Men då var vi tvungna att skaffa en tränare som var inne på samma linje; att våga.

– Och vi valde rätt! tillade Håkan Nilsson som mådde riktigt dåligt i paus (1–1).

– Men nu är det bättre, konstaterade han, och verkade faktiskt ha fått tillbaka lite färg i ansiktet.

Sportchefen ville inte gå in på vad som kommer att hända till nästa säsong.

– Låt oss nu få njuta av det här några dagar. Sen får vi sätta oss ned och diskutera framtiden.

Falkenbergs FF hade chansen att klara det Allsvenska kontraktet redan mot Degerfors. Men icke! En straffmiss i slutsekunderna höll på att bli förödande. Nu fick man istället skjuta upp firandet till i sista omgången.

– Bra mycket roligare att få avgöra på hemmaplan, sa Daniel Johansson, som spelat allsvenskt i HBK.

– Ja, jag spelade två matcher, fortsatte FFF:s mittback, som inte var speciellt nervös inför ÄFF-matchen.

– Förvånansvärt nog var jag inte det, det var tvärtom en riktigt kul match att spela med den inramningen som det var på IP.

– Hur det känns? Ja, det är knappt man fattat det än.

Och det var det genomgående temat hos spelare, ledare och publik efter 4–2-segern: Man fick nypa sig själv i skinnet för att förstå att det inte är en dröm.

Adam Eriksson, som fick sin tredje match i Degerfors och var avstängd till lördagens match, hade det nog värst av alla.

– Det var för djävligt, jag bara satt och skakade. Det är sorgligt när man spelat 29 matcher och inte får spela den trettionde. Men efter 3–1 kändes det rätt lugnt.

Otto Martler – som kanske är Superettans bästa målvak – men som bröt ett ben i handen och inte trodde han skulle få stå mer i år fick reda på att han skulle spela mot Ängelholm.

– Jag fick beskedet en och en halv timma före matchen, sa Otto som gjorde en habil insats mot ÄFF.

– Det här trodde jag inte när jag skrev på för FFF i vintras. Det är inte många Superettanspelare som får vara med om att vinna serien.

– En helt fantastisk känsla, fortsatte Otto.

Och många var det som höll med Otto Martler efter gårdagens rysarmatch.

Falkenbergs FF till Allsvenskan 2014. Känn på den…!

 
Kommentarer (2)

"Happy Halloween"

Publicerad 2013-11-01 03:36:26 i Allmänt,

Hej, idag är det 31 oktober vilket betyder Halloween. Jag känner inte för att skriva sådär supermycket idag så jag låter istället bilderna tala för sig själva. Med lite hjälp kanske. 
 
Jag var inte i skolan idag då vi hade ett cross country race, eller kanske rättare sagt ett kval till "the state championship", som vi lyckades att vinna! Jag vet inte vad som hände där, våran skola brukar alltid komma sist eller näst sist, men idag så kom vi först. Lite skoj, ingen som hade förväntat sig det precis!
 
 
Sen så började jag förbereda för halloween redan för några dagar sedan genom att jobba på en pumpa. Den blev cool. Egen design!
 
Sen så klädde jag upp mig som en zombie för att köra lite "trick or treat" (bus eller godis) med Nanako från Japan som bor i närheten av mig. 
 
 
Vissa går verkligen all-in när det gäller dekorationerna alltså..
Här är en 4-5 meter hög snubbe som någon har i sin trädgård. Skumt.
Här är jag med min och Matthews pumpa på verandan
 
Nu ska jag ta det lite lugnt. Ha en bra dag.
Kommentarer (0)

Happy höstlov alla svenskar

Publicerad 2013-10-30 03:05:00 i Allmänt,

Hej hej allihopa. Idag har varit en kalasdag. Jag hade inte några lektioner på hela dagen för vi åkte på skolutflykt. Alla "seniors", det vill säga, alla elever i årskurs 12, deltog. Målet var att ta bilder på oss för att sedan ha dem i skolans "yearbook" (typ skolkatalog, fast lite mer som en årsredovisning i bilder, men vad vet jag). 
 
Innan vi for i väg på våran tripp så tog vi en (flera) gruppbilder på alla seniorer med skolan i bakrunden. Sedan så for vi iväg till ett idylliskt litet ställe som skulle efterlikna Amerika för ungefär 200 år sedan. Gamla hus, och grejer, helt enkelt. Dock så var jag inte med på någon officiel bild där, eftersom jag inte är tilldelad någon titel så som "Class President", "Homeroom Favourite", "Senior Elite", eller liknande. Så jag hade tid att mingla runt och prata med folk i min ålder, whio!
 
Här upptäckte jag bland annat att skolbusspeglar kan vara väldigt underhållande. Med mig i spegeln har jag Milena, men inte Milena från tyskland utan en amerikan!
Jag och mina andra utbytesstudentkompisar på skolan (som är seniors!); Marie och Anna, från Norge respektive Belgium. Suuuuuupertrevliga, bägge två!
 
När vi var klara med fotograferandet efter någon timme, eller t.om. ännu längre, så åkte vi vidare i våra skolbussar till "Gadsten Mall" (om någon vill ta kolla upp vart vi åkte i förhållande till var jag bor!), där vi hade fritid att spendera. Men först: mat. Jag bestämde mig för att äta med mina kära utbytesstudenter samt Gabi (Gabrielle). Marie och Anna föll för en japanska restaurang medan jag som börjar bli riktigt amerikansk och Gabi som redan är amerikansk medborgare var sugna på snabbmat. Det var Chick-fil-A som lockade, kycklingrestaurangen med de våfflade pommesen. Men eftersom Amerika är ett fritt land så sitter man och äter på samma ställe, oavsett vad man väljer att äta. Så vi kunde sitta tillsammans allihopa ändå!
 
Efter maten så vandrade vi runt, Marie och Anna shoppade och jag gick runt och småpratade med Gabi men även med andra elever som vi stötte på. Men hallå, Axel, vem är Gabi?
Nu vet ni det också, haha!
 
Nej, nu ska jag snart skriva om min dag igen, fast i min lilla anteckningsbok som jag fick av min mormor. Nu har jag skrivit i den varje dag i ungefär en månad om vad har jag haft för mig, och förhoppningsvis fortsätter jag med det. Jag tror att det kan bli ett trevligt sätt att återuppleva året i framtiden! Godkväll, vänner.
Kommentarer (0)

Det bästa med att ha jeansstorlek 32/32 är att man aldrig behöver lära sig vilket nummer som är midje- respektive längdmått

Publicerad 2013-10-29 03:57:09 i Allmänt,

Hejhej. Idag är det måndag och värmen har äntligen börjat komma tillbaka. Det var riktigt kallt i helgen, jag vette sjutton om vi ens hade mer än 15 grader. Men idag har vi vart uppe och nosat på 25-snåret igen. Love it!
 
Men det var inte det jag skulle berätta om nu, nej. Jag tänkte istället berätta om vad jag gjorde igår. Och nu råkar det vara så att jag inte har några bilder, så ni får helt enkelt måla upp er egen bild i huvudet. Jo: för någon månad sedan så tyckte min söndagsskollärare i kyrkan att det skulle vara skojigt om jag kunde hälsa alla välkomna till kyrkan någon söndagsförmiddag framöver. Genom att prata svenska. Igår slog vi slag i saken.
 
Som min side-kick hade jag Claire, en tjej som går till samma kyrka. Förställ er nu att jag och Claire står längst fram i kyrkan, så att alla kan se oss. Vi har en mikrofon som vi ska dela på.
 
Jag börjar: "God morgon"
Alla tystnar, vi har nu fått uppmärksamhet. Claire upprepar vad jag sa, fast på engelska. "Good morning".
 
Uppskattningsvis så har jag nu någonstans emellan 300 till 450 människor som spänner ögonen i mig, när jag påbörjar nästa fras: "Hej och välkomna till Huffmans Baptist Kyrka. Roligt att ni kunde komma hit idag, allihopa. Jag heter Axel och jag är här från Sverige".
 
Folk nu spänner folk verkligen ögonen i mig. Eller så tittar de förvirrat runt om kring sig. Vad säger han? Jag förstår inte? Han måste prata tydligare!
 
Det är nu Claire kommer in i bilden igen. "Welcome to Huffman Baptist Church. We're so glad you are here with us today. I'm Claire, and this is Axel. He's an exchange student from Sweden, staying with the Johnston family!"
 
<Applåder>. Oväntat. Kanske klappade de bara händerna av lättnad, nu förstod de varför de inte förstod mig. Eller så uppskattade de min närvaro! Förhoppningsvis det sistnämda. 
 
Därefter så pratade vi på, nämde att det var den sista söndagen i "Pastor Appreciation Month", och så fick även kyrkans "pastors" (plural på engelska) en applåd. Sedan så körde vi lite random saker, t.ex. så sa jag. "Idag har jag röda skor på mig", samtidigt som jag pekade på mina röda converse. Ingen förstod såklart vad jag sa, men då sa Claire att "I think he said he's wearing red shoes", och så skrattade alla. Det var väl söndagens stordåd, så att säga. 
 
Fast vänta. Efter "stordådet" så hade de ytterligare en kyrkaktivitet inplanerad. "Feed the homeless". Det fungerade såhär: Vi skapade lunchpåsar med smörgåsar, chips, vatten och en kaka med hjälp utav löpandebands-principen som vi sedan skänkte till hemlösa stackare i downtown Birmingham. Söndagens goda gärning. 
 
Få se nu. Något mer va de va? Jodå. Söndagsshopping. 
Plagg 2, 3, 4 och 5 är köpta på JCPenny. En lite större affär som har mer än bara kläder. Lite billigare är det också. Hur som helst. T-shirt 2 och 3 kostade $12 styck, men köpte man 2 fick man den andra för 6$. Ziphoop 4 kostade $25, prissänkt från $50(!). Den har även en rolig detalj som ni snart får se mer om. Sen så har vi den röda Alabama tröjan, $32 kostade den. Tror även den var prissänkt, vet dock inte hur mycket. När jag skulle betala så hade jag tur, för det var tydligen "Family day" på JCPenny och jag fick 25% på hela paketet. Inklusive 10% skatt så betalade jag totalt $58 (368 kr) för plagg 2, 3, 4 och 5! På kvittot stod det jag totalt hade sparat $55, yay.
 
Plagg 1 och 6 är från den lite mer hippa affären Aéropostale. En butik/ett märke som är ganska poppis bland amerikanska ungdomar. Lika så är American Eagle, men dit gick vi inte igår. Hur som helst. T-shirt 1 är en som sagt från Aéropostale och har ett tjusigt tryck som föreställer Empire State Building, $8. Jeansen (nr 6) som gömmer sig högst upp i bild kostade $18 och är ett par vanliga jeans. Inte "skinnyjeans" som de förra paret jag köpte. Jag gillar mina tightare jeans också, men sannigen är att de är inte lika bekväma.
 
Haha här är då den lustiga tröjan som jag köpte för $25 + 10% skatt - 25% rabatt. Den har hörlurar i som gömmer sig i snöret och så finns det en liten sladd i höger ficka där man kan koppla in sin telefon. Ljudkvaliten är som väntat kass, och hela grejen känns lite löjlig. Men jag stod och vägde mellan denna och en liknande modell som istället kostade $42. Så det slutade med hipster-tröjan med hörlurarna, till slut.
 
 
 
MINA DAMER OCH HERRAR,
det var allt för idag!
 
Hejdå! Kram! 
 
 
Kommentarer (1)

That's so cute

Publicerad 2013-10-23 04:11:19 i Allmänt,

Nu testar jag det där fenomenet som kallas mobilblogg. Än så länge har det varit en trevlig upplevelse. Hoppas att det håller i sig!

Här är mitt senaste projekt i "Art". Eftersom det snart är Halloween så skulle vi dekorera en pumpa, dock inte nödvändigtvis enligt klassisk bemärkelse. Så jag bestämde mig för att köra på en hybrid: snögubbe/pumpa. 



Kommentarer (0)

Njuter

Publicerad 2013-10-21 07:05:53 i Allmänt,

Nä nu gick något snett. Satt precis här med århundradets bloggmotivation men nu är den som bortblåst. Nu kommer det väl sluta med något halvpessimistiskt inlägg med dyster ton. Det kanske inte vore så dumt ändå. Halloween är väl lite dystert? Men halloweenfesten var ju superrolig! Nu ska jag sluta att tänka högt. Hej!
 
Jag fick ju som sagt möjlighet att åka på Halloweenfest i Nashville. 13:30 lämnade jag mitt hus här i Alabama och 18:30 så var vi framme vid byggnaden. Vi hann umgås i bilen, och vi hann se lite coola saker på vägen. 
 
Oam! Thailand! Nanako! Japan!
 
I framsätet: Luisa från Italien, vars värdmamma var jättegullig som körde oss!
 
 
Strax innan vi anlände till kalaset så råkade jag se den här lilla bilen. En sådan hade man ju kunnat tänka sig att ha.
 
 
Men HEJ! Nu ska jag välja ut lite bilder från kalaset att slänga in, vänta ni här sålänge.
<25 minuter senare>
Nu är jag tillbaka.
 
Marta från Portugal, som är utklädd till (gissa Eline & Emma....) ..... Dorothy, hämtad ur Trollkarlen från Oz! I korgen ligger även vovven Toto och vilar. På bilden syns tyvärr inte de röda, magiska, skorna. Hur som helst, fantistisk utstyrsel!
 
Säg hej till Nina från Tyskland och Andrea från Bolivia! 
 
 
Nästa bild är ju lite rolig ändå. Esteban från Chile, en av de som jag håller regelbunden kontakt med. Helt klart en av mina bästa vänner. Nedanför så gömmer sig även Brooklyn(?), dotter till en av volontärerna. Först bad vi henne ta bilden, men den blev väldigt suddig. Så det slutade med att hon fick vara med på bilden, istället.
 
 
Rima, från Japan. Även hon är helt klart en av mina bästa vänner. Det är lite underligt hur man kan få så fina relationer till folk som man bara har träffat tre gånger. Jag tror det är något med den här utbytesstudentsituationen som jag befinner mig, men oj ändå va.
 
 
I love you guys
 
 
Sen så fanns det ju en kareokesnubbe på plats också. Carlie, värdmamma till Luisa som körde upp oss tyckte att alla Alabama-barn skulle sjunga "Sweet Home Alabama", och så blev det. Dock så var det inte så kul, då det i princip ända man kan utantill är just "Sweet home Alabama"... 
 
 
Efter vårt något tveksamma framträdande så kände jag mig inte riktigt nöjd, jag ville sjunga mer! Så då passade jag på att fråga Geraldine från Belgien om hon ville sjunga lite med mig! Som tur var så var hon gullig nog att ställa upp på det, jag vill ju inte stå där helt ensam :(
 
Det ville hon i alla fall och vid den här tidpunkten så kände jag att det var läge för lite svensk kultur så jag föreslog "Dancing Queen" som ABBA brukade sjunga förr i tiden.
 
 
Abba visade sig vara poppis och det dröjde inte många låtrader innan vi var ett helt gäng som som sjöng! 
 
 
Vi sjöng och vi dansade. Vi pratade och åt lite kakor. DET KAN TYCKAS LÅTA BANALT. Och det förstår jag. Men oj, vilket toppenevent. Kanske mitt breda leende vittna om hur väl jag trivdes? :)
 
... på tal om leenden. Visst har jag ryckt upp mig, jämfört med september 2012? Se hit!
 
Efter festens slut 22:30 så stannade vi kvar och hjälpte till med att städa upp och sedan for vi hem till Linocln, en utbytesstudent från Liberia för att sova hos hans värdfamilj (som även är duktiga volontärer). När det började närma sig läggdags runt 00:45 så föreslog någon att vi skulle se på en skräckfilm, och det tog ju sin lilla tid. Till slut så somnade jag ändå, runt 02:40.
 
Precis samma sak ska jag faktiskt göra nu också. Sova, alltså. Klockan är 00:05 nu och som ni säkert förstår sov jag inte så mycket igår. Nä, nu fäller jag ner locket om 15 sekunder. GODNATT!! <3<
Kommentarer (0)

Fick fnatt, skaffa hatt

Publicerad 2013-10-19 19:59:53 i Allmänt,

Hej! Just nu sitter jag i soffan och ser lite knäpp ut. Inom den närmsta timmen så ska jag lämna huset för att åka norrut till Nashville, Tennessee, där halloweenfest med AFS väntar. Först så trodde jag inte att jag skulle kunna ta mig dit, men en Luisa från Italien skulle åka dit och då erbjöd hennes värdmamma mig att åka med dem, tjoho! 
 
 
Kommentarer (0)

South Carolina, Georgia. Jag hade en bra rubrik men den glömde jag bort

Publicerad 2013-10-16 02:34:00 i Allmänt,

 

Nu när jag äntligen har lite tid över så ska jag börja skriva på en ny "bok" (läs: långt blogginlägg). När jag började skriva detta blogginlägget satt jag bara några hundra meter från Atlanten och diktade. Japp, du läste rätt. Vi hade nämligen höstlov i måndags (klaga inte på korta lov i Sverige, lol) så vi passade på att skippa skolan även på tisdag för att åka på en liten minisemester över helgen. I lördags morse styrde vi bilen mot den amerikanska östkusten där vi hade bokat boende. Precis på den blåa pricken strax norr om Savannah (som jag snart ska berätta mer om). Knappnålen är där jag vanligtvis befinner mig. 

 

Lämnade Odenville gjorde vi runt 08:30 för att slå motorvägen (to hit the highway). Resan var 68 mil lång och den ledde oss genom Georgia och slutligen till South Carolina där vi mötte en ny tidszon, högre luftfuktighet och även en doft av havet. Jag som är besatt av delstater (det är så himla coolt) skulle givetvis ta bilder vid gränserna. Stannade på motorvägens väggren bara för att ta Georgia-bilden, så busigt av oss!

Jag är så fruktansvärt SNYGG, speciellt i cowboyhatt!

Huset/radhuset/lägenheten/där-vi-nu-bodde är något som de kallar för "time share", det är inte som ett hotel, men nästan. Det fungerar såhär: för ett antal år sedan så köpte mina värdförldrar in sig i den här grejen genom att betala en engångssumma. De får sedan tillgång till ett antal "poäng" per år som de kan använda för att boka boenden runt om i USA. Det enda som de är skyldiga att göra är att betala en underhållssumma en gång om året.

Det är ett ganska lustigt hus, för man kan se från bottenvåningen till absoluta toppen av huset (även om huset har flera våningar), se här!

Mat skulle vi ju få på något sätt också, så vi började med att åka till mataffären för att köpa lite frukost och snacks. Det slutade med chokladoreos, jordnödssmörskakor, två sorters chips, sött te, bakverk, en pytteliten låda med frukt och en halv gallon mjölk 

Kvällsmat då? Ja nu var det restaurangdags. Vi åt på en restaurang som hette "Waterfront", de var huvudsakligen inriktade på seafood men de hade även lite annat. Jag bestämde mig för att käka räkor och så blev det! Dryck: sött te.

Hela familjen samlad.

Sen så blev det söndag och dagsutflykten ledde oss till Savannah, Georgia. Staden skulle ligga i närheten men med amerikanska mått mätt så var det två timmar bort. Nåväl, det gjorde mig inte så mycket då jag sov i bilen. Väl där så köpte vi biljetter till en turistbuss av stuket "hoppa på och hoppa av, hur mycket du vill", som tog oss runt i staden. Busschauförren berättade även om alla sevärdheter (eller rättare sagt, om ALLT) som vi passerade.

Jag gillade Savannah. Staden påminnde mig om hur en stad ser ut i svensk bemärkelse, till skillnade från de flesta amerikanska städer. Där allting ligger utmed en bred landsväg. Hur som helst. Savannah var en viktig stad för handel och dylikt, det var här många av de skepp med laster från Europa la till och lastade av.

I princip alla hus i Savannah har sin huvudentré på andra våningen. Det beror på att när husen byggdes för 150 till 200 år sedan så fanns det inga bilar, utan istället användes häst och vagn. Det dammade tydligen något så fruktansvärt när hovarna slog emot gatstenen så att man började placera dörrarna på andra våningen för att lättare kunna hålla rent och snyggt. Som ni kanske ser så finns det även dörrar i höjd med marknivån, lite undangömda. De dörrarna var till för tjänstefolket.

Något annat som är lite intressant är att i staden Savannah så betalade högre skatt ju mer dörrar man hade på huset. Det ledde till att man undvek onödiga dörrar och därför så saknar många av de äldra husen dörrar till balkongerna, men de har istället stora fönster som man kan ta sig igenom. Hur mycket skatt man betalade berodde även på hur många rum man hade i huset. Därför så är det i de äldre husen valigt med stora salar, och sällan "walk-in-closets", eftersom de räknades som ett rum.

Det påminner verkligen om en svensk stad. Detta hade väl nästan lika gärna kunnat vara en gata i en medelstor svensk stad, typ Kungsbacka? Många amerikanska filmer spelas in i Savannah, pga. arkitekturen. Bland annat så har flera scener ur "Forest Gump" spelats in här och för tillfället så spelas även "Svampbob Fyrkant 2" in i staden...

Vi gick in i en godisaffär där de sålde det mesta. Karameller som man fick se på när de tillverkade, choklad i alla dess former, fudge, karamelliserade äpplen. Ett ställe som jag gärna hade tagit min mormor till, om jag hade haft möjlighet!

 

Jag tog även en bild på en skylt med priserna för karameller i lösvikt, bara för att jag fortfarande tycker det är lite coolt att de mäter vikt i pounds och har dollar som valuta..

Fann en gigantisk jordglob och var såklart tvungen att knäppa en bild på Sverige!

Så mycket mer hann vi inte med att göra i Savannah, så vi hoppade in i bilen för den två timmar långa tillbakaresan och väl tillbaka till South Carolina så satte vi oss på "Whaley's", en seafood restaurang där jag beställde flundra och pommes. När jag fick in fisken så visade det sig att den var friterad, och på bordet fanns tartarsås att tillgå så helt plötsligt satt jag där och käkade fish and chips. Gott var det, i alla fall!

Måndagens huvudattraktion var ett strandbesök. Till en början så var det lite mulet men efter en stund så dök solen upp. Vi passade på att ta bilder på en tjusig liten stenpir men efter några olika poser så upptäckte jag en skylt. Fast då var vi i och för sig redan färdiga, haha.

När man inte fotograferar sig själv så kan man passa på att leta strandfynd. Jag fann en gigantisk snäcka, så stor att jag fick använda min fot som referens, och så fann jag även en krabbklo. Något har jag lärt mig av minisemestern. Att krabbklor är lömska. Till en början så känner man ingeting alls, men efter ett tag så börjar de lukta något så fruktansvärt. I och för sig så luktar de typ räkor, men nej, det luktar inte gott alls.
Lite mer hann vi med. Jag började att rista in lite bokstäver i sanden, skrev bland annat "Sweden". Men då tyckte min värdmamma att det var för litet och att vi måste göra det större! Så vi satte igång, eller ja det var ju egentligen hon som gjordet jobbet. Men jag ställde upp på en bild!
Sist men kanske det roligaste med strandbesöket var den här krabban som Matthew grävde fram. Oj, vad vi hoppade till när krabban visade sig. Ganska stor var den ocskå, runt en decimeter i längd.
 

Nu är vi nyss hemkomna till huset igen efter ytterligare 68 mil i bil. Imorgon väntar skola och för min del även fotografering till yearbooken (typ som en skolkatalog, fast amerikansk motsvarighet, som sammanfattar hela skolåret). 

HEJ! <3

 

 

Kommentarer (0)

Field trip inkl. dramatik

Publicerad 2013-10-12 03:38:25 i Allmänt,

Igår så åkte alla seniors (alla som går i årskurs 12) till en "college fair", typ en universitetsmässa där de olika universiteten i Alabama försökte marknadsföra sig själva. Jag brydde mig väl inte så jättemycket om vad som erbjöds då jag troligtvis inte kommer att gå någon högskoleutbildning här. Istället så småpratade jag med mina vänner från Europa. 
 
Efter mässan så åkte hela årskursen vidare till ett köpcentrum där vi skulle käka lunch. Det slutade med hamburgare och pommes från Burger King. Jag kände mig törstig så jag passade på att beställa en stor läsk. Stor läsk... visade sig vara den största läsken jag har fått hittills i Amerika. 40 fl oz vilket motsvarar 1.18 liter. Det är ju bara galet. Den största läsken på snabbmatsrestauranger i Sverige brukar väl vara 0.5 liter, och då är det med plusmeny. 1.18 liter. Jag tuppar av. Nämnde jag att det var gratis påfyllning?
 
När det var dags att lämna köpcentret så var det lite rörigt. Någon (eller några, jag är osäker) hade sett ett par solglasögon som de kände en stark dragningskraft till och de försökte alltså stjäla dessa. Dumma som de var blev de fångade av övervakningskameran och polis kallades till platsen. Det hela slutade med att alla fick sitta väntandes i bussarna och överblicka spektaklet när poliserna visiterade och förhörde elever. Lite dumt kan man tycka, nu kanske det inte blir några mer utflykter för oss, eftersom inte alla kan sköta sig. 
 
Men vi var glada, i alla fall! Anna, Marie, Jackson och jag.
 
 
 
 
 
Kommentarer (1)

Sugar rush and some shoes

Publicerad 2013-10-10 05:30:34 i Allmänt,

Jag känner att jag har ytterligare lite krut i fingrarna som bara väntar på att få antändas och spotta ut ord, meningar och fraser i detta forum som jag kallar för min blogg. Så jag tar väl för mig?
 
Igår var det tisdag, och jag hade "Art 2" med Mrs. Morrow som första lektion. Vi har tidigare diskuterat svenska traditioner och även Mrs. Morrow var lite påläst, då de hade en annan svensk utbytesstudent förra året. Mia hetter hon och jag vet inte hur många gånger jag har fått frågan "Do you know Mia?". Då försöker jag förklara att vi är 9,5 miljoner människor i Sverige och att det finns mer än en Mia. Om Mia nu skulle råka läsa detta så vill jag bara passa på att meddela att jag har hört enbart positiva saker om dig!
 
Tillbaka till ämnet. Traditioner. Mrs. Morrow berättade att de hade firat kanelbullens dag förra läsåret när Mia var där, och att det var en tradition som hon nu vägrade att bryta. Därför hade hon laddat upp med "Kanelbullar", eller som jag skulle vilja kalla dem... amerikanska kanelbullar. De går inte riktigt att jämföra med de svenska. Hur som helst, de smakade gott.
 
Mrs. Morrow bad mig även hålla ett litet anförande angående varför vi firar kanelbullens dag. Jag, som inte har en aning om varför fick snabbt hitta på en vettig förklaring. Det lät ungefär såhär:
 
"Okay so sweden's most popular snack in the afternoon when drinking a cup of coffee is a cinnamon bun. This is why we 15 years ago invented this day. It's nothing we "celebrate", really. We see it more as an opportunity to eat. Bakers tend to stay up all night in order to have a large quantity of buns ready for the following day. During cinnamon bun day, bakeries sells up to 6 times more buns than usual." 
 
Jag kände mig rätt så nöjd med mitt lilla tal ändå, det var ju inte direkt något jag var förberedd på!Här nedan så har ni en svensk kontra amerikansk(a) kanelbulle(ar)!
 
Igår, ja. Idag var det onsdag och lite hände det väl även idag. När vi hade några minuter att döda innan lunch i US History så tyckte min historialärare att hela klassen skulle lära sig lite sko-historia, så han bad mig komma fram till tavlan och så började han peka på mina röda, klassiska, Converse och så berättade han att "När jag gick i skolan", då var man tuffast i plugget om man hade ett par skor som dem. Han berättade även att det var den typen av sko som man använde som basketspelare, och att på hans tid, ja då kostade skorna minsann bara $12. 
 
 
 
Under en kort period så kände jag mig lite utpekad, men det gick över. Som tur var så försökte han bara vara informativ, inte göra narr av mig. Men jag tror nog att mitt ansikte steg någon grad i rödskala när jag stod där, trots allt.
 
Nu är klockan 22:30, och efter dubbla inlägg då är det DEFINITIVT dags för att... göra någoting annat. Sova, kan jag göra när jag är i Sverige igen. HEJ! <3
 
 
Kommentarer (0)

Med reservation för stavfel

Publicerad 2013-10-10 03:15:50 i Allmänt,

Nä nu börjar jag ligga riktigt uselt till på bloggen. Så därför ska jag nu ta mig i kragen och rycka upp mig till nutid efter en period av eftersläntring. Men idag är det lördag, och jag vaknar upp tidigt... nej, vänta. Eller jo. Vi kör bara.
 
Jag steg upp kl 06, gjorde mig i ordning och runt 07:20 lämnade jag och min värdmamma i hennes vinröda Nissan Sentra för att kicka igång dagens aktivitet! Som jag tidigare har nämnt i bloggen så blev jag medbjuden av Nanako, en AFS-utbytesstudent från Japan, till ett Alabama football game. Och nu var det äntligen dags. Såhär i efterhand är min slutstats att: football är en big deal. 
 
 
Visst har jag bildbevis. Havet av rödklädda människor vittar väl om något?
 
 
Jag och Nanako passade på att ta en bild med några uppklädda herrar. Elefanten som pryder deras klädsel är maskoten för fotbollslaget!
 
 
Arenan iteslf, dårå. Mäktigt får jag lov att säga. Har aldrig varit i en arena i närheten så stor som den här. Enligt wikipedia så sväljer den 101,821 personer, sittandes. Enligt osäkra källor så var det 101,254 personer på plats under matchen men jag tvivlar på att det var så många. Kanske var det antalet sålda biljetter? Vad vet jag.
 
 
Bilderna är av halvdan kvalitet, då man av någon anledning inte fick ta med sig kameror in i arenan. Jag vet inte varför, men jag kände liksom inte för att ta någon risk och försöka smuggla med mig mig kamera in. Istället får det bli mobilbilder som skär i ögonen. 
 
 
Vi lämnade fotbollsmatchen under tredje halvlek för att unvika lite trafikkaos. Nanakos värdföräldrar berättade för mig att det kan bli rätt så kaosartat efter fjärde kvarten när alla ska ta sig hem på samma gång. Hur som helst, vi begav oss hemmåt och väl framme så visade Nanakos värdpappa mig runt kvarteret på deras golfbil, ett fordon som MÅNGA amerikaner har för att ta sig fram och tillbaka i kvarteret/på gatorna/på landet eller vart man nu bor. 
 
Nanakos "värdbror" (hennes värdföräldrars barnbarn) var på besök så vi passade på att spela lite fotboll med honom. Tyvärr så ändrade han reglerna titt som tätt, så det var svårt att förså vad vi höll på med. På kvällen tittade vi på ytterligare lite fotboll, åt middag och sedan sov jag över i deras "Alabama-room", haha. 
 
 
Dagen efter (nu är det söndag) så följde jag med till Nanako's värdmammas kyrka och oj! Jag som trodde att min baptistkyrka var annorlunda från Svenska kyrkan, nej, nej, nej. Den här kyrkan efterliknade mer en rockkonsert än en kyrka. Jag är seriös! Fast det bästa av allt var nog att det bjöds på "frukost" innan det drog igång. Muffins, kanelbullar, dounuts, kakor, sweet tea och lite frukt. "Frukost", alltså. Hahahaha.
Kommentarer (3)

Freitag für alle!

Publicerad 2013-10-08 15:00:00 i Allmänt,

Fredag, var det nu ja. "Finalen" för hela homecoming/spirit week och just det var även temat för dagen, Spirit. Med spirit så menar de "school spirit", vilket innebär att man klär sig i kläder med skolans namn tryckt eller bara kläder med skolans färger, eller vad man nu känner för. Hela veckan firades med en parad som gick av stapeln 13:30 på fredag eftermiddag. Skolan, som normalt pågår till kl 14:50 slutade därför extra tidigt (redan 12:00!). Alla lektioner var nedkortade till 30 minuter istället för 90 så vi gjorde inget på hela dagen, yay.
 
Sen så var det dags för parad. Varje årskurs hade ett flak, militärklassen marcherade (dock inte jag, jag är för lång och de har inga byxor i min storlek) brandbilar, polisbilar, hästar samt flotta bilar med de tjejer som var nominerade till homecomeing-queen ovanpå. Jag tittade på paraden med de andra utbytesstudenterna och ytterligare en tjej som heter Gabi och går på våran skola, som vi stötte på. Gabi hittade en låda med en hundvalp i och på lådan stod det "FREE PUPPY" (gratis hundvalp) så hon frågade om hon fick låna hunden lite, och det fick hon. Och även jag!!
 
Här har ni även min "spirit-outfit"!
 
Ett exempel på hur en flotte kan se ut. Ja, men låt mig skriva FLOTTE! De kallas nämligen "floats" på engelska, och jag blir hur förvirrad som helst!
 
Dock så slutar inte dagen här... Det finns fortfarande ett event som är onämnt. Jag hade ju som tidigare påpekat (jag tror i alla fall att jag har nämnt det i bloggen) två skoldanser att gå på, min egen på torsdagen, men ytterligare en på fredagen som jag blev medbjuden till av Karissa som går i samma kyrka som min värdfamilj, men även jag. 
 
Denna skoldans var dock inte lika vardaglig som min egen, utan här så var det 1920-tals tema, vilket innebär, för män, kostym, som under alla andra årtionden genom historien. 
 
Sådär kan man ju se ut. Fast nu gick jag ju faktiskt inte heller ensam! 
 
De hade kirrat en tjusig bil årtiondet till ära, där man kunde passa på att knäppa en bild (eller två)!
 
Själva danskonceptet var ju inte helt oväntat ganska likt min egen skolas skoldans, men skillnaden var väl att här så var man mer uppklädd. Mycket folk på liten yta var det också, ja, det blev varmt. Den här dansen slutade inte förrän vid midnatt och eftersom denna var i nere i Birmingham, (i Alabama) så hade vi en 45 minuters bilfärd innan vi var hemma igen. Jag somnade sent. Väldigt sent. 01:30, för att sedan gå upp igen 06.00. Men DET, är en annan historia.
 
 
 
Jag orkar inte heller läsa igenom blogginlägget så jag håller tummarna för att det är fritt från stavfel och dylikt. Hej! <3
Kommentarer (2)

Kort (as in short)

Publicerad 2013-10-08 01:18:45 i Allmänt,

Matematikundervisningen här i USA är totalt värdelös, men just nu behöver vi inte gå in på några detaljer vad gäller det. Det kanske inte ens spelar någon roll hur kvalitén på undervisningen är, när man kan höja sitt mattebetyg genom att gå på volleybollmatch istället för att plugga? 
 
Japp, du läste rätt. Min mattelärare är även volleybollcoach och för att volleybollaget ska tjäna mer pengar så bjuder hon på bonuspoäng till alla som kommer och tittar. 
 
 
 
Kommentarer (1)

Skräddarsytt

Publicerad 2013-10-07 18:00:00 i Allmänt,

Faktum är att jag skriver detta inlägg precis efter föregående, men jag väljer att ladda upp det lite senare. Det är dumt med för mycket av det goda på samma gång (speciellt när det gäller mat, har jag lärt mig här).
 
Hur som helst. "Idag" är det torsdag. Det innebar "When I grow up-day", om möjligt klurigare än gårdagen. Så som jag minns det hade jag inga stora ambitioner som liten vad gällde val av karriär. Men, jag fick en snilleblixt: barn ser upp till sina föräldrar. Så jag klär ut mig till min mamma,som är syslödslärare! Detta var dock den tråkigaste utstyrseln för veckan, men klart bättre än inget.
 
Lite finurlig är jag väl åtminstone?
 
På kvällen var det dags för lägereld och skoldans på min skola, med supertrevliga Victoria som jag hade bjudit med. Själva dansen var väl lite som jag hade förväntat mig, ett dansgolv fullt med folk som antingen dansade eller som stog och pratade. Själv så gjorde jag väl lite av varje, hehe. 
 
 
Jag och min date. Jag vet inte om det ligger någon dold värdering i att bjuda med någon till en skoldans. Misstänker detta då jag dagen efter då folk frågade mig om jag gillade ("gillade") Victoria. Då fick jag svara att ja, det gör jag ju, hon är ju väldigt söt och trevlig, och allt det där. Men "gillar" (förälskad)... det vet jag inte. (no offense). Bara en liten kort anekdot om saker som man inte förstår, i detta konstiga land jag lever i.
 
Jaha. Nähä. Nu blev det lite för djupt här. Kanske ska jag skriva det tredje inläget nu? Får se. Hörs i framtiden. 
 
Kommentarer (1)

Trollkarlsmagi

Publicerad 2013-10-07 01:33:17 i Allmänt,

Nu sitter jag här efter vad som definitivt har varit den mest intensiva perioden sedan jag kom hit, den senaste veckan har verkligen varit proppfylld med festligheter och annat skoj. Jag har insett att ett blogginlägg kommer inte räcka för att täcka allt som jag har gjort, och det mest logiska är väl att berätta i kronologisk ordning? 
 
Jag har redan visat min hippie- och cowboyoutfit, men det var ju bara två utav de fem dagarna som jag klädde upp mig. I onsdags var det "character day", och tanken med det var väl att man skulle efterlikna någon karaktär från ett populärkulturellt sammanhang. Den typen av utsyrsel är inget man prioriterar om man heter Axel och har med sig 21.5 kg över Atlanten. 
 
Så, vad gjorde jag? Rotade igenom min värdbror Matthews byrå och fann en... klänning? Rock? Dress? Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den, ni får själva avgöra. Nåväl. Med rock, en björnstaff och en frisyr utan dess like (fågelbo deluxe) så tyckte, i alla fall jag, att jag efterliknade någon form av trollkarl. Många ställde frågan till mig: "Vem är du?" och då svarade jag oftast "I'm a wizard with a bear staff and a messed up hairstyle. It's something I came up with last night.". Jag är ett geni!!!!
 
Nästa bild tycker jag också är fruktansvärd rolig. Anna (Belgien) tog en bild på mig och Milena (vampyr, Tyskland), men Anna tyckte att jag såg för glad ut, så hon sa "Axel, give me your angry face". Så då blev det såhär istället, haha!
 
 
Kommentarer (0)

Bootless

Publicerad 2013-10-02 04:49:54 i Allmänt,

Jag får väl passa på att skriva ett inlägg idag också, då det osar tidsbrist runt hörnet. Om allt går som det ska så kommer jag ha fullt upp från och med onsdag, troligtvis fram till söndag eller måndag, eller något i den stilen.
 
Idag var det dag två av spirit week och temat för dagen var: cowboys och indianer! Jag klädde ut mig så gott som jag kunde med tanke på mina förutsättnignar, brist på rekvisita är bara förnamnet. En cowboy utan stövlar är väl egentligen ingen cowboy? Nåväl. 
 
 
Här till vänster så ser ni Victoria, som jag ska gå med på min homecoming-dans med, nu på torsdag. Jag ska alltså gå på en skoldans nu på torsdag och ytterligare en på fredag! Dock så innebär det att jag missar fotbollsmatchen på hemmaplan, men det är det nog värt!
 
Till höger så har vi jag och tre av de fyra andra utbytesstudenterna på min skola. Jeni (Tyskland), jag, Anna (Belgien) och Milena (Tyskland), utklädda till cowboy/girl och indianer! Frånvarande på bilden är Marie (Norge), men jag kan meddela att även hon hade en tjusig outfit, dagen till ära!
 
Mer då? När jag kom hem från skolan idag så låg mina röda skor i brevlå... nej vänta, på verandan! Tjusiga är dem, definitivt. Men det är väl ett ganska tråkigt bloggämne, eller?
 
 
Nu: börjar klockan närma sig 22:00 och jag checkar ut. 
Kommentarer (1)

Spirit week

Publicerad 2013-10-01 02:44:00 i Allmänt,

En gång om året så firar man på varje amerikansk high school "Homecoming", eller "Spirit week", vilket är en vecka fylld av spektakel för att peppa fotbollslaget inför hemmamatchen som spelas på fredagskvällen. Utöver fotbollsmatchen så anordnas en parad, en brasa som är följd av en skoldans och hela veckan är fylld av temadagar, då man får klä ut sig till förbestämda saker, om man känner för det.
 
Idag, måndag, så var temat för dagen "Hippie" och jag gjorde så gott jag kunde för att passa in. En batiktröja som jag lånade från min värdbror och ett fredshalsband, som även det tillhör min värdbror fick pryda min kropp dagen till ära.
 
Eftersom jag inte vet hur ni har skärmupplösningen inställd eller vad jag nu yrar om så bjuder jag på två stycken "dagens outfit"-bilder, håll till godo!
 
Nähä, här kan inte sitta och beundra min vackra karaktär. Nu ska jag fortsätta titta på tv, och ladda inför imorgon... Cowboy day!
Kommentarer (0)

Te, tomatsås och tårar

Publicerad 2013-09-30 05:01:00 i Allmänt,

Dagarna flyter på och jag har en minimalistisk dos ångest i bakhuvudet som jag tror beror på att jag är lite slö vad gäller uppdatereringarna här på bloggen. Jag intalar mig själv att jag inte gör så mycket om dagarna, men jag vet ju att det är fel. Jag gör ju massor av grejer hela tiden, saken är den att allt inte faller in under kategorin "bloggmateria". Men jag vill ju komma ihåg de små sakerna, också. Därför har jag bestämt mig för att börja antecka lite varje dag i ett vackert häfte som jag fick av min mormor och morfar i ett hemligt paket som jag hade med mig när jag åkte hit!
 
 
Men nu, när jag ändå sitter här så är jag väl skyldig att berätta lite om vad jag har gjort idag. Dagen började tidigt (6:00 am) med ett skypesamtal till Sverige, hej! Därefter gjorde jag mig i ordning, åkte till kyrkan, var i kyrkan och efter kyrkan (nu börjar det hända grejer) så åkte vi till en italensk restaurang med en grupp människor från kyrkan då en vän till familjen fyllde år. Jag beställde in "sweet tea" som jag började pimpla på med gott samvete, eftersom servitriserna fyller på glaset till bredden så fort det är halvfullt, utan extra kostnad. Jag fick nog i mig minst en liter av detta, mycket söta, flytande guld. 
 
Kort där efter så fylldes långbordet med stora salladsskålar vars innehåll påminnde om ceasarsallad. Korgar med små vitlöksbaugetter, perfekt temperatur och mängd salt. Hiskeligt gott. Efter några påfyllningar av sallad kände jag mig färdig med förrätten och vid det här laget hade nog den snälla servitrisen fyllt på mitt te-glas tre gånger. 
 
Nåväl. Efter alldeles för mycket te, sallad och lagom många vitlöksbröd så var det slutligen dags för huvudrätt. Jag hade beställt chicken parmigiana, en kyckling lagad med massor av olika sorters ostar, friterad och serverad med spaghetti med tomatsås. Jag har en bild, men den råkar vara tagen med min mobil... som inte är så bra. 
 
 
Rätten var utsökt. Hela måltiden avslutades med en chokladkaka som jubilarens fru hade bakat, även den, utsökt (trots min redan överfulla mage). Efter maten så åkte vi på jakt efter ett par skor som ag har fått för mig att jag vill ha. Efter mitt i pincip första par converse (de gråa, låga) så har jag nu bestämt mig för att jag vill ha ett par av den högre varianten, fast röda. Alltså dessa, fast i större storlek:
 
Vi besökte fyra, eller om det t.om. var fem, olika skoställen men hittade inte riktigt det vi sökte. Antingen var det fel färg, storlek eller modell. Men nu har jag i alla fall klickat hem ett par från internet, så förhoppningsvis dyker de upp på verandan någon dag framföver. Japp, det stämmer. Här lämnas paketen bara på trappan framför huset. Det stjäls tydligen sällan saker här.
 
Efter allt skoletande och även ett besök i en teknikbutik åkte vi och köpte kaffe, och sedan åter tillbaka till kyrkan då de har aktiviteter även på söndagkvällar. Men vi anlände 3:45, 75 minuter innan programmet började så jag och min värdpappa satte oss i kykans bibliotek och sov en stund. Ha!
 
OCH JUST NU, så är jag väldigt uppspelt då det nyss blev spikat att jag träffa Nanako, en supergullig AFS-tjej från Japan nästa lördag och åka tillsammans med hennes värdföräldrar och deras barnbarn (som är typ 13) för att titta på när ALABAMA spelar fotboll på deras hemmaarena i Tuscaloosa nästa lördag!!! Ajajajaj, jag är så taggad så jag bara vill gråta!
 
Det ska jag nog göra nu också, gråta. Av lycka alltså. Så därför avslutar jag här och nu. HEJ! <3
Kommentarer (2)

Lite om mig

Min profilbild

Axel

Jättesnäll och ganska snygg 20-åring. Just nu i gymnasieskolans slutfas och till hösten har jag ambitionen att börja studera vid KTH i vår huvudstad. Läsåret 2013/2014 befann jag mig i Alabama, USA för ett år som utbytesstudent. Organisationen som jag åkte med var AFS (rekommenderas). Kvar finns bloggen, späckad med bilder och tankar. Allt från grundläggande förberedelser till hemresan. Håll till godo!

Mina senaste inlägg

Kategorier

Arkiv