Min första skoldag (900 ord...)
Om jag skulle skriva att dagen har varit perfekt - då skulle jag ljuga. Men min personliga åsikt är att jag har klarat av min första skoldag bra, med tanke på mina tidigare erfarenheter (vilka är noll, jag har ju aldrig gått i en amerikansk skola förut).
Dagen började tidigt, alarmet ringde "at six AM" och då steg jag upp, duschade och åt frukost. Sedan var det dags att gå ut för att vänta på skolbussen som passerar förbi på gatan där jag bor. Vi är fyra stycken som går på vid mitt "bus stop". Min värdbror Matthew och en kille som kallas för Jonjon. De går bägge i 8th grade, sista året på middle school (svensk motsvarighet: åttonde klass, högstadiet). Och så är det jag, som går i 12th grade och vår granne Michael, som går i 10th grade. Bussresan tar runt 25 minuter, då det är totalt trafikkaos i denna lilla by på morgonen.
Hur som helst, jag anlände till skolan ungefär tio minuter innan första lektionen vilket var bra, då man ska samlas i ett speciellt klassrum varje morgon den första veckan, nämligen i sitt "home room". Så jag gick fram till lapparna som satt uppsatta på väggen i korridoren och läste snabbt och smidigt ut att jag skulle gå till sal 306. Det stod redan ett par ungdomar som pratade och pekade på "min" lapp så jag frågade dem om de också skulle dit, vilket de självklart skulle. Nu slapp jag gå ensam, yay.
I sal 306 delades det under 20 minuter ut mängder med papper, innan det var dags att bege sig till dagens första riktiga lektion: ROTC. "Militärgrejen", alltså. Skolan själv presenterar det som ett "Leadership program founded on and sorrunded by military values". De skriver även att "despite the military presence, this program will be focusing more on improving you as a young adult and giving you important resources to use later in life. You will find that this class offers more useful information for daily life than any other class offered at this school". Min spontana reaktion efter en lektion är: att hela grejen känns konstig... Dock så tror jag att det kommer bli bättre när man fattar vad det går ut på. Men att svara "here, Sergeant" under uppropet känns lite fånigt.
När klockan ringen är lektionen slut och då har man fem minuter på sig att springa till skåpet, hämta nya saker, och ta sig till nästa lektionssal. Vilket i mitt fall var matte. Åh, matte. Det var på lätta steg som jag med militärlektionen i ryggen, fylld av lättnad, dansade mot mattelektionen. Supertrevlig lärare, trevliga elever. Lagom svårighetsgrad. Den här lektionen kommer jag att gilla!
<pip, pip, pip>
Dags att ta sig till nästa lektionssal. Den här gången var det dags för amerikansk historia. Vi började med ett litet quiz i amerikansk historia, och gissa vem som fick 4/20 rätt? Jag! Vi hade bara lektion i 30 minuter innan det var dags för lunch. Skolmaten kostar $2,25 och jag kan väl säga att än så länge ser jag inget som tyder på att maten ska vara prisvärd. Slaffsig hamburgare och vattniga pommes. Jag får väl se vad som serveras i framtiden, höjs inte standarden kanske jag väljer att ta med mig mat hemifrån. Jo, just det... Det stora dilemmat. Vem ska jag sitta med i matsalen första skoldagen? Jag var inte så orolig faktiskt i förväg och för stunden så tyckte jag att jag löste situationen bra, fast nu i efterhand kanske man kan tycka att jag var lite feg som satte mig med de andra utbytesstudenterna. Well, well. Efter 25 minuter lunchrast så var det tillbaka till historialektionen och köra lite genomgång på något som vi tydligen ska ha prov på, på fredag! Spännande att se hur det går.
<pip, pip, pip>, igen.
Fjärde och sista lektionen för dagen: Engelska. Lektionen inleddes med 30 minuters prat av läraren, där hon bland annat presenterade mig (tack, det var snällt!) och lät mig översätta en mening till svenska som, såklart, ingen förstod sig på. Tillsammans så läste vi en historia och fick sedan som uppgift att avsluta den själva. Jag hade inte så bra fantasi just då så mitt slut blev lite kortfattat, men nog tycker jag att kvalitén var godkänd med tanke på att engelska inte är mitt modersmål.
14:50, eller 2:50 PM ringlde klockan för sista gången och då så var det bara att sätta fart emot skolbussen som sedan tog mig tillbaka till huset där jag bor. JA, bussen jag åker på är en klassisk gul skolbuss som säkert alla har sett på filmer eller bilder, eller liknande. Jag lovar att ta kort på den, någon dag.
Känner mig sugen på att avsluta inlägget med en bild på något... men jag har inget relaterbart till inläget. Så det får bli en från AFS-lägret/mötet/whatever i Nashville. Här är jag och två andra utbytesstudenter, från Chile respektive Turkmenistan.
