Axel - i Alabama som utbytesstudent 2013/2014

Jag vet inte vad jag står när det gäller att presentera sig personligt i en blogg. Vad ska man berätta? Vad är intressant att höra? Det kanske är orelevanta frågor i och med att när jag skriver detta inlägget är jag fortfarande den enda läsaren som jag har. However, här följer en ytlig personbeskrivning.

Född är jag den 11 april 1995, någonstans i Södermanland. Där bodde jag dock inte många år. Så länge jag kan minnas har jag bott i Falkenberg, en trevlig ort på västkusten. Mycket turister här under sommarhalvåret. Finns inte så mycket att säga.

Min familj består av mor, far och tre yngre systrar. Mimmi, Martin, Emma, Hilda och Eline. Jag har aldrig kallat mina föräldrar för mamma eller pappa, utan istället använt deras namn. Det är inget jag planerar att ändra på i bloggen, så det är bara att acceptera.

På dagarna går jag i skolan. Nu läser jag andra året på Teknikprogrammet vid Falkenbergs gymnasieskola. Jag har inte alltid uppskattat skolan, men gymnasiet var ett lyft. Tänk att det kan vara så här kul i skolan!

Utbytesåret. Varför vill jag åka iväg på det?
Jag ser bara positiva saker. Mycket konkreta saker så som att jag (förhoppningsvis) kommer lära mig flytande engelska eller att det kommer bli en häftig upplevelse. 

Men det är också mycket som man inte reflekterar över direkt. Jag kommer klippa banden med föräldrarna och bli självständig på ett unikt sätt. Leva och lära i en kultur olik den trygga svenska.

Hm. Känner mig inte speciellt nöjd med ovanstående beskrivning av mig själv. En ren och skär faktatext blev det. Men det får räcka för tillfället. Kanske kan jag knåpa ihop några inlägg senare, där jag berättar mera om en sak i taget, t.ex. om fritidsintressen, eller mera om familjen.

 

Avslutar med en bild på mig och vårt hus.

Hej!

Att göra en blogg var svårare än vad jag förväntade mig. Visst, att bara skapa en slät blogg är väl ingen konst. Men så fort man vill göra en liten ändring på bloggens utseende så får man själv gå in och jobba i koden på ett sätt som jag inte hade förväntat mig. Jag fick själv ta till Google för att lista ut hur jag skulle gå tillväga för att lägga upp en egen-designad header. Ja just det. Headern. Ta inte den för seriöst, det var ett experiment. Jag vet inte hur jag vill ha det, men jag tror att jag har kapacitet att skapa något lite mer kreativt.

Min plan för bloggen är att ha den som en envägs-kommunikation där jag inom ett år kan berätta vad jag gör om dagarna. Nu tänker ni som läser: "Va???? Va fasiken, har han inte förmåga att prata med munnen?". Svaret är nja. Saken är den att inom ett år så befinner jag mig förhoppningsvis någonstans i världens tuffaste land: USA.

Japp, du läste rätt. Visst är det häftigt? Jag har ansökt om att under ett år åka som utbytesstudent till USA under läsåret 2013/2014. Det innebär att jag lämnar familj och vänner i trygga Sverige för att själv hoppa på ett flygplan över Atlanten. I USA väntar en s.k. värdfamilj, som frivilligt har valt att ta emot just mig under ett år för att jag ska ha möjlighet att uppleva hur det är att vara tonåring i deras land. Gå i skolan, idrotta, och äta snabbmat. Det är väl ungefär det man gör i USA.

Nåväl, detta är bara början. Jag är mitt i antagningsprocessen för mitt utbytesår, men det stora pappersarbetet är slutfört, så nu är det bara att vänta på nya instruktioner från föreningen som organiserar kalaset.

Jag känner inte att jag har något mer att skriva just nu. Måste spara lite ämnen till senare inlägg. Men jag hoppas att kommer skriva inlägg regelbundet, även om det inte kommer bli så ofta.

Jag avslutar inlägget med lite bilder på mig som är tagna i somras. Det är alltid trevligt att få ett ansikte på personen på andra sidan.

Axel